Jag är så känslomässigt berörd just nu, jag skakar i hela kroppen och kan inte släppa tanken på det fina knytet vi såg idag.

Du var så vacker där du låg med tummen i mun, vild var du också, inte låg du still en enda sekund.

Dina små fingrar, små små fötter, din lilla mage allt på dig var så vackert.

Vi väntar otåligt på dig vår lilla gosse, mamma och pappa älskar dig.

Nu är jag ritkigt nervös, om 3 timmar gäller det =)

Rutinultraljudet, är det inte spännanade? Är det en pojke eller flicka tror ni? Idag kanske vi får veta.

Sitter just nu på jobbet och har sådant pirr i magen så jag vet inte vart jag ska ta vägen.

Jag får nog ringa Jennie och bolla lite känslor med henne, det är det bästa som finns, min lilla prinsessa.

Vi hörs sen.

Om det är någon granne där ute som inte kunnat sova på hela natten vill jag be om ursäkt och bekänna att det är jag som har hostat, nyst, snytit, kokt te och sprungit runt i lägenheten som en tok.

Med det sagt kan jag även tala om för alla kära läsare att jag råkat ut för en riktig förkylning.

Trots allt tog jag mig ner tills stan för att möta upp en annan förkyld söt Jennie som jag kunde nysa ikapp med trots att jag vann överlägset med 6 nysningar i rad!

Efter några timmar på stan, en lunch och ett par hundra kronor fattigare åkte vi hem till Jennie för att göra Lussekatter och efter många timmar och mycket slit stod det två stora korgar fulla med lussekatter.

Då tänker du att vi är väldigt tidiga ute, nejdå, vi är bara smarta och sparar på julstessen=)

Nu är jag hemma och ska lägga mig i soffan tillsammans med en haltande Molly.