Lilleman ligger och sover och jag har städat undan här hemma.

Hamnade framför datorn och hittade en låt som påminde mig så mycket om lilla lillebror, det är på något vis konstigt hur han växt under dessa åren.

Han som var så liten innan, han som älskade att gosa i min famn, tänk att vi missade alla dessa åren.

Det sårar mig när jag ser dig, även ifall jag borde vara mer lycklig så gör det ont att se dig såhär idag.

Du är fortfarande den mjuka person du alltid varit men det finns något sårbart som ingen får ta på och jag vill bara krama om dig och säga att allt kommer bli bra igen.

Älskade lillebror, jag hoppas det löser sig för oss en dag.

Svärfar kommer upp om en stund och lämnar en fotölj vi ska få låna ett tag framöver, det är ju svindyrt med fotöljer och jag har ingen stor lust att lägga pengarna på det nu.

Ska man verkligen blogga ett sådant här inlägg? Jo idag gör jag det.